2018-01-04: Om komfortzoner och kontrollbehov

I dagarna är det två år sen min vän B slutade sitt åtta-till-fem-jobb, bytte bana, bransch och livsstil och började på nytt. I uppsägningsögonblicket hade hon inget nytt jobb klart, bara en vision om en ny framtid och, framför allt, en stor portion mod.

”Det var många sömnlösa nätter, ska du veta”, berättar hon i förtroende något halvår efter skiftet. ”Men det löste sig ju! Redan under uppsägningstiden fick jag två nya jobberbjudanden. När man stänger en dörr öppnar sig nya.” Hon ler.

Det låter logiskt, men nu står jag här själv, med en fot kvar i mitt gamla liv och en på väg in i det nya. Jag inser att problemet inte är att det är obekvämt utanför den berömda zonen. Det är otäckt! Jag är faktiskt rädd. Och exalterad! Rädd och exalterad i en skön och fullständigt utmattande kombo, en kombo som får adrenalinet och andra uppåttjackhormoner att nå all time high och dansa schottis i systemet. Typ, dygnet runt! Begreppet skräckblandad förtjusning har fått en ny innebörd.

Maken, en av de insiktsfulla personer i min närhet som känner mig bättre än jag gör själv, brukar ofta, och helt befogat, reta mig för mitt kontrollbehov. Med glimten i ögat och snabba repliker slår han gång på gång huvudet på spiken med kommentarer som ”Du får gå dit bort och ställa dig om du ska hålla på och hönsa. Låt barnen vara i fred!” eller ”Släpp greppet. Andas. Slappna av.”

Så ja, om man kan acceptera en självbild där kontrollfreak och strukturfascist är ledord är det lätt att förstå att det ska ingå frustration och förvirring utanför komfortzonen. Självklart får en planeringsnörd snabbt frossbrytningar av att inte veta vad som ska hända härnäst. Men kanske är det just sådana personer som utvecklas mest av att bryta gamla mönster? Som mår bäst av förändring, om än på sikt?

Så jag bidar min tid, andas, försöker sitta still i båten. Tränar på att lita på min förmåga och min intuition. Och alla uppnådda delmål, stora som små, firas. Jag klappar mig själv på axeln. Varje gång.

”Great things never came from comfort zones”.

Jag är på väg. Nu kör vi!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s