2015-09-22: Mamma, lilla mamma

Efter operationen vaknar jag upp på min gamla avdelning, 349A (se tidigare inlägg Natt på Östra sjukhuset).

På tisdagen kommer mamma M på besök. Hon är finklädd, har haft en affärslunch precis innan och är sådär piffig och sminkad som bara hon kan. Hon har presenter och praliner med sig, sitter vid min säng och vi pratar och pratar. Efter en och en halv timme blir jag rastlös så jag tar mig ur sängen och vi promenerar runt i korridorerna. Vi har mycket att avhandla.

Plötsligt är jag alldeles, alldeles utmattad. Mamma och en sköterska får ledsaga mig tillbaka till rummet och sängen, mamma hjälper mig upp och i ordning med täcke, filtar och kuddar. Jag är så trött att jag knappt orkar prata.

Mamma, som köpt p-biljett som räcker en stund till, avgör att jag behöver vila och att hon därför ska börja bege sig hemåt. Jag tänker att jag vill att hon ska stanna, hålla mig i handen tills jag har somnat. Kanske sjunga någon av visorna hon sjöng för mig när jag var liten?

Men jag är för matt, kommer mig inte för att fråga, och alldeles strax är det för sent. Hennes steg hörs på väg bort i korridoren.

En halv minut senare sover jag djupt.

 

En reaktion på ”2015-09-22: Mamma, lilla mamma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s