2015-07-15: Så skimrande var aldrig havet

Vi gifter oss, Per och jag. Dagen börjar i soldis, men spricker upp i solsken och varma vindar så snart vi når platsen för fotograferingen, alldeles vid vigselförrättarens sommarställe på Malö. (Enligt både mig och Per blir det många fina bilder. Men så är vi ju inte helt objektiva rörande motiven; olika konstellationer av oss själva, våra barn och våra vittnen pappa och mamma A.)

Akten äger rum i vigselförrättarens sjöbod, med två stora panoramadörrar på vid gavel ut mot bryggorna och havet. Hela mitt liv har jag tänkt att om jag någon gång gifter mig så kommer någon av alla mina föräldrar att storlipa genom hela akten. Så blir det inte. De av dem som närvarar sköter sig exemplariskt medan jag själv (!) har fullt upp att torka mig, så diskret jag kan, om kinderna. Pinsamt, men det kan inte hjälpas. Stolthet, glädje och en miljard andra känslor bubblar i mig och måste få utlopp, annars kanske jag imploderar.

Efter vigselakten tar vi färjan till Käringön alla sex och äter bröllopsmiddag på Petterssons krog. S, som är tokig i potatis, vill BARA ha potatis, äter så mycket det går och beställer till och med in en ny skål alldeles själv. Ganska försigkommet för en treåring får jag säga, och bra betyg för Petterssons 😉 Det gäller ju att välja sina favoriter när man är på finrestaurang, haha!

Maten är perfekt, servitrisen underbar och kvällen fantastiskt vacker. Havet glittrar. Kvällen avslutas med bubbel hemma på altanen. Vi kunde inte önskat oss mer av vår dag! I vått och torrt, i nöd och lust. Tills döden skiljer oss åt.

IMG_5134

2 reaktioner på ”2015-07-15: Så skimrande var aldrig havet

  1. Grattis till bröllopet!
    Vet inte om du minns mig men jag jobbade en sommar för några år sedan med er på Consulting, jag tog över ekonomibiten efter Fredrik. Sen flyttade jag till Norge till kärleken på hösten. Jag beklagar det som drabbat dig.
    Den jävla sjukdommen drabbar allt fler i allt för ung ålder. En av mina bästa väninnor (32 år gammal) diagnostiserades med aggressiv bröstcancer för ett år sedan och har tyvärr inte blivit bättre under det här året.
    Jag hoppas det går bra för dig och jag beundrar din styrka och ditt lugn – jag hoppas på det bästa för dig. Lycka till med allt!
    Kram från Siv

    Gilla

    1. Hej Siv,
      Det är klart att jag kommer ihåg dig, fallskärmshoppar- och äventyrs-Siv! Vi saknade dig när du flyttade.

      Tråkigt att höra om din väninna, så ung. Jag hoppas att det vänder för henne och att cytostatikan biter snart. Bröstcancer brukar ofta behandlas med gott resultat, jag håller tummar och tår för henne!

      Blir så glad för dina fina och värmande ord. Roligt att du har hittat in på min blogg och framför allt, roligt att höra från dig.

      Många kramar!
      /Caroline

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s